Gilla julklappar

Det här med julklappar är inte lätt. Vi brukar reta Johanna för att hon alltid byter det man köper till henne, även det hon önskat sig. Hur gör man då för att få det man vill ha?
Anders har surrat om att vi borde ha en klocka på väggen. Nu resulterade det i att både barnen och jag köpte en väggklocka. Den de köpte har jag lämnat igen, inte för att det var något fel på den utan för att det var besvärligare att skicka tillbaka den jag köpt. Och självklart köpte jag en som jag själv ville ha!

Nu har den kommit upp på väggen.
Men någonting säger mig att Anders inte riktigt menade en sådan här klocka, den tilltalar nog mig mer. Det var en känsla jag fick när han satte upp den, inget han sa dock. Men jag kan hålla med om att det är svårt att se vad klockan är, om nu det är syftet. Men jag gillar den.

Av min man fick jag verkligen något som jag önskat mig, men jag hade inget sagt till honom. Jag hade tänkt gå och köpa den senare, men tydligen så hade äldsta dottern (vilket inte är ovanligt) ett finger med i min julklapp. Hon visste ju att jag ville ha en sådan här hylla:

Den har också kommit upp på väggen. Och jag gillar den!

I den har jag placerat en massa saker: vasen jag fick av jobbarkompisarna när jag fyllde 40, glasen vi köpte i Mexico, sköldpaddan, förlovnings- och bröllopspresenter, ljusstakarna från Ishotellet mm. Saker som är minnen och bara sådant som jag gillar.

Anders har också fått (eller köpt) något som han gillar:

Suck! Jag tror att historian upprepar sig...